Murförband

För att uppnå hållfasthet i ett traditionellt massivt murverk av tegel muras detta i förband. Det betyder att stötfogen mellan stenarna täcks av en överliggande sten. Termen murförband beskriver både de sten som förbinder inre och yttre del av tjocka bärande murstensväggar sk. ”bindare”, samt det mönster som bildas i fasaden. Genom att variera antal och placering av dessa bindare, eller koppstenar, får du en mängd olika förbandstyper som du kan använda för att variera utseende och intryck på den färdiga murytan. Vid moderna skalmurar används nästan uteslutande beklädnadsförband som inte påverkar hållfastheten, och därför har det naturliga behovet av bindare försvunnit. De olika förbandstyperna finns endast kvar för ge den färdiga fasaden en speciell karaktär. Minsta överlapp vid förbandsmurning skall vara 40 mm enl. SS-EN 1996. Vid särskilda fall kan mindre överlapp än så kompenseras med liggfogsarmering/bistål.

I återbruksprojekt är planeringen och användningen av murförband även en viktig nyckel för att nyttja maximal mängd återbrukat tegel, och slippa spill. I vår återbruksproduktion uppstår alltid en viss volym halva sten, s.k koppsten. En del kommer från att byggnaden som rivs hade murats i ett visst förband och då redan har halva sten, koppsten och en del uppstår vid själva rivningen och transporten. Vi tar tillvara på alla halva sten som klarar att återanvändas. Man bör räkna med ca 20% halva sten, koppsten, i ett återbruksprojekt. Här har vi samlat exempel på de vanligaste förbanden som används i skalmurar och anpassat dessa efter det antal halva sten, koppsten som vanligtvis uppstår i vår återbruksproduktion.